Pavlína pripovedúje
Včéraj ní bíł lép dán. Sónce ní sijálo, biló je obláčno in hládno. Sedéla səm v sôbi in poslúšala rádio. Ob sêdmih səm večérjala. Potém səm málo glédala televizíjo. Na televizíji je bíł néki stár jugoslovánski fílm, ki mi ní bíł všéč, zató səm rájši málo brála. Brála səm nòv román mládega slovénskega ávtorja Andrêja Nováka. Knjíga mi ní bilá zeló všéč, ámpak je zeló populárna. Vsí jo bêrejo in govoríjo o njèj, tórej səm hotéla izvédeti, kákšna jê. Brála səm dôbri dvé úri in prebrála səm pétdeset straní. Ne vém, ali bom prebrála célo knjígo. Dánəs nímam čása in ne bóm níč brála, ámpak mordá bom še jútri málo brála. Če bo knjíga tedáj bólj zanimíva, jo bom prebrála do kônca. Če ne bó bólj zanimíva, pa ne bóm vêč brála.
Dánəs je lép dán. Sónce síje, jáz pa sedím v kúhinji in zajtrkújem. Úra je pôl ôsmih. Jém krúh z máslom, sírom, šúnko in paradížnikom, píjem pa kávo z mlékom. Ob pôl devêtih bom šlá v slúžbo. Délala bom od devêtih do šêstih. Ob pôl sêdmih bom šlá v kíno s svôjim nôvim fántom. Šlá bova glédat nòv slovénski fílm. Zeló ráda hódim v kíno. Po fílmu bova šlá v kavárno na kávo in tórtico. V kavárno bósta prišlá túdi mój brát in njegôva nôva púnca. Njé še ne poznám, ámpak brát mi je velíko pripovedováł o njèj. Imenúje se Sándra, stára pa je dváindvájset lét. Domá je iz Nôve Goríce, študíra pa v Ljubljáni.
Dánəs je lép dán. Sónce síje, jáz pa sedím v kúhinji in zajtrkújem. Úra je pôl ôsmih. Jém krúh z máslom, sírom, šúnko in paradížnikom, píjem pa kávo z mlékom. Ob pôl devêtih bom šlá v slúžbo. Délala bom od devêtih do šêstih. Ob pôl sêdmih bom šlá v kíno s svôjim nôvim fántom. Šlá bova glédat nòv slovénski fílm. Zeló ráda hódim v kíno. Po fílmu bova šlá v kavárno na kávo in tórtico. V kavárno bósta prišlá túdi mój brát in njegôva nôva púnca. Njé še ne poznám, ámpak brát mi je velíko pripovedováł o njèj. Imenúje se Sándra, stára pa je dváindvájset lét. Domá je iz Nôve Goríce, študíra pa v Ljubljáni.
Nove besede
síje, sijáł > stråla, skina
obláčən molnig (jfr. oblák moln)
málo lite (syftar på omfattning)
populárən populär
tórej så, alltså
izvé, izvédeł < få veta, få reda på, ta reda på
dôbər dryg
bêre, bráł > prebêre, prebráł läsa
strán -í femininum sida
mordá kanske
če om
tedáj då
bôlj mera
kônəc slut
pôl (i klockslag) halv
šúnka skinka
paradížnik tomat
tórta tårta
tórtica diminutiv liten tårta, tårtbit, bakelse
pripovedúje, pripovedováł > berätta
Komentarji
Aspekt
Lägg märke till användningen av aspektformerna av verbet bêre, bráł, bráti > prebêre, prebráł, prebráti läsa. Verbformerna utan prefix är pågående och betecknar handlingen som pågående, mitt i sitt förlopp. Verbformerna med prefix är fullbordade och betecknar handlingen som fullbordad, avklarad, och lägger tonvikt på handlingens resultat.
Brála səm dvé úri in prebrála səm pétdeset straní.
Jag (höll på och) läste i två timmar och jag läste (igenom och blev färdig med) femtio sidor.
Ordbildning och aspekt
Om man lägger till ett prefix till ett pågående verb får man ett fullbordat verb. Det är dock inte automatiskt så att de båda verben hör ihop och bildar ett par där båda betyder samma sak och bara aspekten skiljer dem åt. Oftast är det i stället så att man samtidigt med aspektskiftet får ett helt nytt verb med en i alla fall delvis annan betydelse, t.ex.
pozná, poznáł
(pågående) känna
spozná, spoznáł
(fullbordat) lära känna
Feminina substantiv på konsonant
Feminina substantiv som i grundformen slutar på konsonant har en annan böjning än vanliga feminina substantiv. Denna böjning kallas ofta för i-böjningen eftersom många ändelser består av eller börjar med ett i. Följande former har ändelsen -i.
Sing.
Nom: strán
Ack: strán
Gen: straní
Plur.
Nom: straní
Ack: straní
Gen: straní
Dual.
Nom: straní
Ack: straní
Vissa ord lägger betoningen på ändelsen (detta är ju ett ålderdomligt böjningsmönster!) men många lägger betoningen på stammen. Det finns dessvärre inga regler och fördelningen är nästan hälften av varje. Därför anges ändelsen -i (obetonad) eller -í (betonad) i ordlistor. Att denna ändelse anges är samtidigt ett entydigt tecken på att ordet är feminint. Det behöver alltså inte anges särskilt om ändelsen finns utsatt.
Kort infinitiv
I slovenskan finns två olika infinitiver, en kort på -t och en lång på -ti. Båda bildas genom att l-participets -ł ersätts med infinitivens ändelse.
I skriftspråket skall normalt den långa infinitiven användas. Efter rörelseverb skall dock den korta formen användas för att tala om i vilket syfte man t.ex. går eller åker till en viss plats.
Šlá bova glédat nòv slovénski fílm.
Vi skall gå och se en ny slovensk film.
I talspråket, även det förhållandevis vårdade, används däremot bara den korta infinitiven. Detta är alltså accepterat i tal men inte i skrift.
Diminutiv
I slovenskan används väldigt ofta diminutivformer (eg. förminskande former) av substantiv. I talspråket är det mycket vanligare än i skriftspråket. Diminutivernas främsta uppgift är egentligen inte att beteckna något som är mindre, utan i stället att skapa en mera förtrolig och kanske intim stämning i språket. Men i vissa fall är syftningen just något litet, och i sådana fall är det helt i sin ordning att använda diminutiv även i objektivt skriftspråk, t.ex.
tórta tårta
tórtica en liten (bit) tårta, bakelse
Brála səm dvé úri in prebrála səm pétdeset straní.
Jag (höll på och) läste i två timmar och jag läste (igenom och blev färdig med) femtio sidor.
Ordbildning och aspekt
Om man lägger till ett prefix till ett pågående verb får man ett fullbordat verb. Det är dock inte automatiskt så att de båda verben hör ihop och bildar ett par där båda betyder samma sak och bara aspekten skiljer dem åt. Oftast är det i stället så att man samtidigt med aspektskiftet får ett helt nytt verb med en i alla fall delvis annan betydelse, t.ex.
pozná, poznáł
(pågående) känna
spozná, spoznáł
(fullbordat) lära känna
Feminina substantiv på konsonant
Feminina substantiv som i grundformen slutar på konsonant har en annan böjning än vanliga feminina substantiv. Denna böjning kallas ofta för i-böjningen eftersom många ändelser består av eller börjar med ett i. Följande former har ändelsen -i.
Sing.
Nom: strán
Ack: strán
Gen: straní
Plur.
Nom: straní
Ack: straní
Gen: straní
Dual.
Nom: straní
Ack: straní
Vissa ord lägger betoningen på ändelsen (detta är ju ett ålderdomligt böjningsmönster!) men många lägger betoningen på stammen. Det finns dessvärre inga regler och fördelningen är nästan hälften av varje. Därför anges ändelsen -i (obetonad) eller -í (betonad) i ordlistor. Att denna ändelse anges är samtidigt ett entydigt tecken på att ordet är feminint. Det behöver alltså inte anges särskilt om ändelsen finns utsatt.
Kort infinitiv
I slovenskan finns två olika infinitiver, en kort på -t och en lång på -ti. Båda bildas genom att l-participets -ł ersätts med infinitivens ändelse.
I skriftspråket skall normalt den långa infinitiven användas. Efter rörelseverb skall dock den korta formen användas för att tala om i vilket syfte man t.ex. går eller åker till en viss plats.
Šlá bova glédat nòv slovénski fílm.
Vi skall gå och se en ny slovensk film.
I talspråket, även det förhållandevis vårdade, används däremot bara den korta infinitiven. Detta är alltså accepterat i tal men inte i skrift.
Diminutiv
I slovenskan används väldigt ofta diminutivformer (eg. förminskande former) av substantiv. I talspråket är det mycket vanligare än i skriftspråket. Diminutivernas främsta uppgift är egentligen inte att beteckna något som är mindre, utan i stället att skapa en mera förtrolig och kanske intim stämning i språket. Men i vissa fall är syftningen just något litet, och i sådana fall är det helt i sin ordning att använda diminutiv även i objektivt skriftspråk, t.ex.
tórta tårta
tórtica en liten (bit) tårta, bakelse
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar