Pétər je študênt
Zdáj səm študênt. Študíram némščino na filozófski fakultéti. Dánəs imám velíko déla. Učíł səm se že štíri úre. Učíł se bom še êno úro, potém pa bom glédał televizíjo. Glédał bom stár amêriški fílm s švédsko igráłko Gréto Gárbo. Zeló rád imám stáre amêriške fílme. Nájrájši imám fílme z Márlonom Brándom, ámpak zeló so mi všéč túdi fílmi Álfreda Hítchcocka.
Prèj nísəm bíł študênt, ámpak túdi takrát səm iméł velíko déla. Takrát nísəm glédał televizíje, kәr nísəm nikóli iméł čása. Védno səm bíł v slúžbi. Ko səm potém prišəł domòv, səm bíł pa zeló utrújen. Védno səm velíko spáł.
Jútri je nedélja. Jútri se ne bóm učíł, kәr bom šə́ł v Kránj. Kránj je na Gorénjskem. Kránj je nájvéčje gorénjsko mésto. V Kránju živí mój dédək, ôče môjega očéta. Prèj je živéł v Ljubljáni in délał na glávni póšti. Tam je délał célo svôje življênje, vêč kot štírideset lét. Ámpak rôjen je v Kránju, zató zdáj spét živí tám.
Jáz stanújem v Ljubljáni, na Prešérnovi úlici. Stanújem v májhnem stanovánju skúpaj s svôjo púnco. V stanovánju so êna sôba, kúhinja in kopálnica. V sôbi spíva, bêreva, se učíva, glédava televizíjo in poslúšava glásbo. V kúhinji kúhava, jéva, in včásih se v kúhinji túdi učíva. V kopálnici se umívava in pêreva. Jáz se vsák večér stušíram in si umíjem lasé, môja púnca pa se rájši tušíra zjútraj. Imá dòłge lasé in si jih zató ne umíva vsák dán, ámpak samó dvákrat ali tríkrat na tédən.
Prèj səm stanováł na Ljubljánski césti. Tám səm stanováł skúpaj z dédkom. Ôn je iméł svôjo sôbo, jáz pa svôjo. Skúpaj sva kúhala in jédla. Takrát še nísəm študírał. Délał səm v velíki trgovíni, ki se imenúje TUŠ. Tám səm délał dvé léti in pòł. Délał səm zeló velíko in zaslúžił səm dovôlj denárja, da zdáj lahkó študíram. Túdi dédək mi je dáł nékaj denárja, ko je prodáł svôje stanovánje túkaj v Ljubljáni. Právi, da ôn v Kránju ne rábi velíko denárja in da móram jáz študírati. Zató mi je dáł svój denár.
Čez trí léta bom že učítelj. Délał bom na gimnáziji kot učítelj némščine. Némščina mi je zeló všéč in zeló dôbro govorím némško, kәr je bilá môja bábica Avstríjka. Domá je bilá iz Beljáka. Belják je precèj velíko avstríjsko mésto. Kot otrôk səm z bábico védno govórił némško. Bábica je študírala farmacíjo v Celòvcu in tám je spoznála dédka. Dédək je túdi študírał v Celòvcu. Ko sta diplomírala, sta prišlá v Ljubljáno. Dédək je dobíł slúžbo na póšti, bábica pa je dobíla slúžbo v lekárni. Mój ôčka se je rodíł v Ljubljáni. Túdi jáz sәm se rodíł túkaj v Ljubljáni. Máma pa je iz Múrske Sóbote.
Takrát je velíko Slovéncev študíralo v Ávstriji. Velíko Slovéncev je túdi živélo v Ávstriji in v Itáliji. Takrát je bilá Slovénija mánjša kot dánəs. Med vôjnama je živélo v Ávstriji okóli stó tísoč Slovéncev, v Itáliji pòł milijóna, v Slovéniji pa nékaj vêč kot ên milijón. Še dánəs živí v Ávstriji velíko Slovéncev, ámpak dánəs vsí govoríjo túdi némško. Pogósto njíhovi otrôci govoríjo velíko bólje némško kot slovénsko. Dánəs je v Ávstriji štírideset tísoč Slovéncev, v Itáliji stó tísoč, v Slovéniji pa dvá milijóna. Takrát je bilá céla obála italijánska. Kópər, Ízola, Pirán in Portoróž so bilí v Itáliji. Šele od drúge svetòvne vôjne so v Slovéniji. Ámpak še zdáj živí velíko Slovéncev v Tŕstu.
Túdi môja púnca študíra. Postála bo zdravníca. Študírala bo še štíri léta. Domá je iz Nôvega mésta. Nôvo mésto je na Dolénjskem. Nôvo mésto je nájvéčje dolénjsko mésto. Njéni stárši in njéna sêstra še védno živíjo v Nôvem méstu. Kônəc tédna pogósto hódiva tjá na obísk. Púnca imá še ênega bráta, ki je študírał túkaj v Ljubljáni. Zdáj pa že déla. Imenúje se Ívan in je igráləc. Igráł bo v nékem nôvem slovénskem fílmu. Ko nímava velíko déla, gréva včásih z Ívanom na večérjo v kákšno študêntsko restavrácijo. Jútri zvečér bomo šlí vsí tríje na pívo. Ívan zeló rád hódi na pívo s kákšnim kolégom ali kolégico.
Prèj nísəm bíł študênt, ámpak túdi takrát səm iméł velíko déla. Takrát nísəm glédał televizíje, kәr nísəm nikóli iméł čása. Védno səm bíł v slúžbi. Ko səm potém prišəł domòv, səm bíł pa zeló utrújen. Védno səm velíko spáł.
Jútri je nedélja. Jútri se ne bóm učíł, kәr bom šə́ł v Kránj. Kránj je na Gorénjskem. Kránj je nájvéčje gorénjsko mésto. V Kránju živí mój dédək, ôče môjega očéta. Prèj je živéł v Ljubljáni in délał na glávni póšti. Tam je délał célo svôje življênje, vêč kot štírideset lét. Ámpak rôjen je v Kránju, zató zdáj spét živí tám.
Jáz stanújem v Ljubljáni, na Prešérnovi úlici. Stanújem v májhnem stanovánju skúpaj s svôjo púnco. V stanovánju so êna sôba, kúhinja in kopálnica. V sôbi spíva, bêreva, se učíva, glédava televizíjo in poslúšava glásbo. V kúhinji kúhava, jéva, in včásih se v kúhinji túdi učíva. V kopálnici se umívava in pêreva. Jáz se vsák večér stušíram in si umíjem lasé, môja púnca pa se rájši tušíra zjútraj. Imá dòłge lasé in si jih zató ne umíva vsák dán, ámpak samó dvákrat ali tríkrat na tédən.
Prèj səm stanováł na Ljubljánski césti. Tám səm stanováł skúpaj z dédkom. Ôn je iméł svôjo sôbo, jáz pa svôjo. Skúpaj sva kúhala in jédla. Takrát še nísəm študírał. Délał səm v velíki trgovíni, ki se imenúje TUŠ. Tám səm délał dvé léti in pòł. Délał səm zeló velíko in zaslúžił səm dovôlj denárja, da zdáj lahkó študíram. Túdi dédək mi je dáł nékaj denárja, ko je prodáł svôje stanovánje túkaj v Ljubljáni. Právi, da ôn v Kránju ne rábi velíko denárja in da móram jáz študírati. Zató mi je dáł svój denár.
Čez trí léta bom že učítelj. Délał bom na gimnáziji kot učítelj némščine. Némščina mi je zeló všéč in zeló dôbro govorím némško, kәr je bilá môja bábica Avstríjka. Domá je bilá iz Beljáka. Belják je precèj velíko avstríjsko mésto. Kot otrôk səm z bábico védno govórił némško. Bábica je študírala farmacíjo v Celòvcu in tám je spoznála dédka. Dédək je túdi študírał v Celòvcu. Ko sta diplomírala, sta prišlá v Ljubljáno. Dédək je dobíł slúžbo na póšti, bábica pa je dobíla slúžbo v lekárni. Mój ôčka se je rodíł v Ljubljáni. Túdi jáz sәm se rodíł túkaj v Ljubljáni. Máma pa je iz Múrske Sóbote.
Takrát je velíko Slovéncev študíralo v Ávstriji. Velíko Slovéncev je túdi živélo v Ávstriji in v Itáliji. Takrát je bilá Slovénija mánjša kot dánəs. Med vôjnama je živélo v Ávstriji okóli stó tísoč Slovéncev, v Itáliji pòł milijóna, v Slovéniji pa nékaj vêč kot ên milijón. Še dánəs živí v Ávstriji velíko Slovéncev, ámpak dánəs vsí govoríjo túdi némško. Pogósto njíhovi otrôci govoríjo velíko bólje némško kot slovénsko. Dánəs je v Ávstriji štírideset tísoč Slovéncev, v Itáliji stó tísoč, v Slovéniji pa dvá milijóna. Takrát je bilá céla obála italijánska. Kópər, Ízola, Pirán in Portoróž so bilí v Itáliji. Šele od drúge svetòvne vôjne so v Slovéniji. Ámpak še zdáj živí velíko Slovéncev v Tŕstu.
Túdi môja púnca študíra. Postála bo zdravníca. Študírala bo še štíri léta. Domá je iz Nôvega mésta. Nôvo mésto je na Dolénjskem. Nôvo mésto je nájvéčje dolénjsko mésto. Njéni stárši in njéna sêstra še védno živíjo v Nôvem méstu. Kônəc tédna pogósto hódiva tjá na obísk. Púnca imá še ênega bráta, ki je študírał túkaj v Ljubljáni. Zdáj pa že déla. Imenúje se Ívan in je igráləc. Igráł bo v nékem nôvem slovénskem fílmu. Ko nímava velíko déla, gréva včásih z Ívanom na večérjo v kákšno študêntsko restavrácijo. Jútri zvečér bomo šlí vsí tríje na pívo. Ívan zeló rád hódi na pívo s kákšnim kolégom ali kolégico.
Nove besede
igráłka [igráwka] skådespelerska
igráłəc [igráləts] skådespelare
všéč (+ dativ) till behag
prèj tidigare, förr
takrát då, den gången, på den tiden
nikóli aldrig
védno alltid, ständigt, jämt
slúžba arbete, jobb, anställning
délo arbete, jobb, något att göra
ko när
príde, prišəł (prišlá) < prihája komma
spí, spáł > sova
gorénjski [gorénski] från, i Gorenjska
céł [céw] hel
rôjen, rojêna född
zató därför
spét åter, igen
Prešérən mycket framstående 1800-talspoet
kopálnica badrum
poslúša, poslúšał > lyssna
glásba [glázba] musik (glás röst)
umíje, umíł < umíva, umívał tvätta
pêre, práł > tvätta (om kläder o dyl.)
tušíra, tušírał > stušíra, stušírał duscha (ngn eller ngt)
tušíra se > duscha (sig själv)
si (dativ) åt sig själv, för sin egen nytta
lás hårstrå
dòłg [dòwk] lång
dvákrat två gånger
césta väg, (större) gata
ki (relativt pron.) som
pòł [pòw] halv
zaslúži, zaslúžił < tjäna
denár -ja (sing.) pengar
da att, så att, för att
nékaj lite (syftar på mängd)
prodá, prodáł < prodája, prodájał sälja
právi, právił säga
dá, dáł < dáje, dájáł ge
čәz / čêz (+ ack.) om (i tidsangivelse)
gimnázija gymnasium
Belják Villach
farmacíja farmaci, (farmakologi)
Celôvəc Klagenfurt
spozná, spoznáł < spoznáva, spoznávał lär känna
diplomíra, diplomírał ta examen
dobí, dobíł < dobíva, dobívał få, erhålla
lekárna apotek (jfr. lék läkemedel)
ôčka pappa
rodí, rodíł föda
rodí se, rodíł se födas
vôjna krig
okóli omkring
bólje bättre
šelê först, inte förrän
svetòvni [svetòwni] världs-
Tŕst [tə́rst] Trieste
púnca tjej
postáne, postáł < postája, postájał bli
zdravníca kvinnlig läkare
dolénjski från, i Dolenjska
kônəc (+ gen.) i slutet av
hódi, hôdił (hodíla) > gå, åka (vid upprepade tillfällen)
Komentarji
Genitiv, lokativ och instrumentalis
Kasuset genitiv används framför allt i följande funktioner:
• för att markera ägande eller samhörighet
šepetánje vétra
vindens viskning
sín Mílana Nováka
Milan Novaks son
• efter ord som uttrycker någon form av mått
velíko déla
mycket arbete
velíko káve
mycket kaffe
pòł milijóna
en halv miljon
dovôlj denárja
tillräckligt mycket pengar
velíko Slovéncev
många slovener
• för att markera direkt objekt efter negerat verb
ne poslúšam rádia
jag lyssnar inte på radio
ne píjem káve
jag dricker inte kaffe
• för att markera det som inte finns vid verbet bíti finnas, vara
mléka ní
det finns ingen mjölk
ní ga túkaj
han är inte här
• efter vissa prepositioner
iz Zágreba
från Zagreb
od jútra do večéra
från morgon till kväll
Lokativ används bara efter de sex prepositionerna
• na på
• v i
• o om
• pri hos, vid
• po efter, enligt, runt om på/i
• ob längs, vid samt i tidsangivelser (jfr. eng. at two o’clock).
Instrumentalis används bara efter vissa prepositioner, bl.a.
• z/s med
• nad över, ovanför
• pod under, nedanför
• med mellan, bland
med Ljubljáno in Máriborom
mellan Ljubljana och Maribor
I genitiv, lokativ och instrumentalis maskulinum och neutrum har inte adjektiv och substantiv samma ändelse. Nedan finns singularis ändelserna:
(adjektiv) substantiv
Nominativ
-maskulinum: (-Ø / -i) -Ø
-neutrum: (-o) -o
-femininum: (-a) -a
Genitiv
-maskulinum/ neutrum: (-ega) -a
-femininum: -e (-e)
Lokativ
-maskulinum/ neutrum: (-em) -u
-femininum: (-i) -i
Instrumentalis
-maskulinum/ neutrum: (-im) -om
-femininum: (-o) -o
exempel:
Nominativ
maskulinum: nòv vlák
neutrum: nôvo ôkno
femininum: nôva sôba
Genitiv
-maskulinum: nôvega vláka
-neutrum: nôvega ôkna
-femininum: nôve sôbe
Lokativ
-maskulinum: nôvem vláku
-neutrum: nôvem ôknu
-femininum: nôvi sôbi
Instrumentalis
-maskulinum: nôvim vlákom
-neutrum: nôvim ôknom
-femininum: nôvo sôbo
Ackusativ
Även i ackusativ dyker adjektivändelsen -ega upp framför maskulina ord som betecknar varelser. Ackusativ är alltså identisk med genitiven för ord som betecknar maskulina varelser.
Nominativ
-maskulinum: (-Ø / -i) -Ø
-neutrum: (-o) -o
-femininum: (-a) -a
Ackusativ
-maskulinum varelse: (-ega) -a
-maskulinum ting: (-Ø / -i) -Ø
-neutrum: (-o) -o
-femininum: (-o) -o
exempel:
Nominativ
-maskulinum varelse: fánt
-maskulinum ting: nòv vlák
-neutrum: nôvo ôkno
-femininum: nôva sôba
Ackusativ
-maskulinum varelse: nôvega fánta
-maskulinum ting: nòv vlák
-neutrum: nôvo ôkno
-femininum: nôvo sôbo
Maskulina substantiv på vokal
Maskulina substantiv som slutar på -o eller -a böjs helt regelbundet.
SING.
Nom.
ôčka koléga ávto
Ack.
ôčka koléga ávto
Gen.
ôčka koléga ávta
Lok.
ôčku kolégu ávtu
Ins.
ôčkom kolégom ávtom
PLUR.
Nom.
ôčki kolégi ávti
Ack.
ôčke kolége ávte
Gen.
ôčkov kolégov ávtov
DUAL.
Nom.
ôčka koléga ávta
Ack.
ôčka koléga ávta
Maskulina substantiv som slutar på någon annan vokal får en extra konsonant innan böjningsändelserna läggs till. Vissa ord får -j-, andra får t-. Några exakta regler finns inte, men -t- är vanligast vid ord som slutar på -e, -j- vid övriga ord. Sådan förlängningskonsonant anges i ordlistor med en liten upphöjd bokstav, t.ex. Bránet, kívi j kiwi.
SING.
Nom.
Bráne ôče kívi
Ack.
Bráneta očéta kívi
Gen.
Bráneta očéta kívija
Lok.
Bránetu očétu kíviju
Ins.
Bránetom očétom kívijem
PLUR.
Nom.
očéti kíviji
Ack.
očéte kívije
Gen.
očétov kívijev
DUAL.
Nom.
očéta kívija
Ack.
očéta kívija
Kvinnors efternamn
Kvinnors efternamn böjs inte på slovenska.
SING.
Nom.
Gréta Gárbo
Alénka Novák
Ack.
Gréto Gárbo
Alénko Novák
Gen.
Gréte Gárbo
Alénke Novák
Lok.
Gréti Gárbo
Alénki Novák
Ins.
Gréto Gárbo
Alénko Novák
Pronomen
De personliga pronomenen har precis samma former i ackusativ och gentiv med undantag för det feminina pronomenet i 3 person singular.
kortform / långform
1 pers sing.
-nominativ: jáz
-ackusativ & genitiv: mê / mêne
2 pers sing.
-nominativ: tí
-ackusativ & genitiv: tê / têbe
3 pers sing. mask., neutr.
-nominativ: ôn, ôno
-ackusativ & genitiv: ga / njêga
3 pers sing. fem.
-nominativ: ôna
-ackusativ: jó / njó
-genitiv: jé / njé
1 pers plur.
-nominativ: mí
-ackusativ & genitiv: nás
2 pers plur.
-nominativ: ví
-ackusativ & genitiv: vás
3 pers plur.
-nominativ: ôni, ône, ôna
-ackusativ & genitiv: jih / njíh
1 pers dual.
-nominativ: mídva, mídve
-ackusativ & genitiv: náju
2 pers dual.
-nominativ: vídva, vídve
-ackusativ & genitiv: váju
3 pers dual.
-nominativ: ônadva, ônidve
-ackusativ & genitiv: ju / njíju
Futurum
Bara ett enda slovenskt verb har särskilda former för futurum, nämligen verbet vara. Detta verb hör även till den lilla grupp som har de oregelbundna ändelserna -ste i 2 p pl och -sta i 2 & 3 p dual. Dessutom har detta verb, liksom några andra, den oregelbundna ändelsen -do i 3 pers plur. I vardagligt språk används trots allt den regelbundna ändelsen -jo.
1 pers.
singular: bóm
plural: bómo
dual: bôva
2 pers.
singular: bóš
plural: bóste
dual: bósta
3 pers.
singular: bó
plural: bódo (vardagl. bójo)
dual: bósta
Alla andra verb bildar futurum genom att detta hjälpverb i futurum kombineras med l-participet.
Ordföljd
Precis som i preteritum skall hjälpverbet i princip stå på andra plats i meningen. Det skall även det reflexiva pronomenet. Om dessa förekommer i samma mening skall
• hjälpverbet i futurum stå efter se
učíł se bom jag skall plugga (eg. jag skall lära mig)
učíł se boš du skall plugga
učíł se bo han skall plugga
• hjälpverbet je i preteritum stå efter se
učíł se je han har pluggat
• övriga hjälpverb i preteritum stå före se
učíł səm se jag har pluggat
učíł si se du har pluggat
När hjälpverben i preteritum och futurum är negerade blir de samtidigt betonade och det finns inte längre något krav på att de skall stå på en viss plats i meningen. Ofta står de på ungefär samma plats som i svenskan.
Nísəm se učíł. Jag har inte pluggat.
Ne bó se učíla. Hon kommer inte att plugga.
Observera dock att se naturligtvis fortfarande skall stå på andra plats.
Infinitiv
Infinitiven slutar i slovenskan på -ti som läggs till verbets stam. Om presens och l-participet har olika stammar bildas infinitiven av samma stam som l-pariticpet.
študíra
študírał
študírati studera
živí
žíveł
živéti leva, bo
L-pariticpets betoning
Betoningen kan ibland variera mellan verbens olika böjningsformer. Ofta har det maskulina l-participet en annan betoning än alla de andra formerna av l-participet.
3 sg. pres.
živí lever, bor
govorí talar
mask.sg. l-particip
žíveł
govórił
fem.sg. l-particip
živéla
govoríla
mask.pl. l-particip
živéli
govoríli
I det vardagliga talspråket är man dock inte alltid så noga med sådana här betoningsmässiga finesser. Alltså kan man även få höra t.ex. govoríł.
Iterativa rörelseverb
För vissa svenska rörelseverb finns det två slovenska motsvarigheter. Det ena slovenska verbet (gré) syftar på en engångshandling, det andra (hódi) på en upprepad (med latinsk term: iterativ) handling.
Ríhard gré v šólo. Rihard är på väg till skolan.
Ríhard hódi v šólo.
Rihard går i skolan.
Pogósto hódiva tjá na obísk.
Vi åker ofta dit på besök.
Dánəs gréva v kíno.
I dag skall vi gå på bio.
Dubbel negation
I slovenskan skall alla ord som har en nekad form användas i denna nekade form i en nekad mening. Dessutom måste negationen ne inte finnas med, men ibland bakas den ju samman med verbet.
Nikóli nísəm iméł čása.
Jag hade (eg. inte) aldrig tid.
Nikóli nísəm iméł níč.
Jag har aldrig haft något. (eg. Jag har inte aldrig haft ingenting.)
Upplevare i dativ
Den person som upplever en viss känsla står som regel i dativ i slovenskan.
Všéč mi je tóle krílo.
Jag gillar den här kjolen. (Eg. Till behag för mig...)
Uttalet av l
I slovenskan kan ju bokstaven l uttalas på två sätt, som [l] eller som [w]. Några heltäckande regler finns inte. Däremot kan man konstatera att:
• före vokal eller j förekommer bara uttalet [l].
• i ord av främmande uttalar man normalt alltid [l].
Uttalet av l före konsonant i inhemska ord är alltså mycket svårt att förutsäga. Därför används tecknet ł för att markera uttalet [w].
• I lärobokstexten används ł bara just när den aktuella bokstaven i det aktuella ordet skall uttalas som [w].
• I ordlistor och ibland även i grammatiken kan det dock vara bekvämt att använda tecknet ł även om det i den aktuella formen inte uttalas [w] därför att bokstavens följs av en vokal. I andra böjningsformer kan däremot vokalen försvinna och uttalet blir då [w]. Detta gäller t.ex. ordet igráłəc skådespelare, som i ordlistor med fördel skrivs med ł även i grundformen. Här gäller det alltså att komma ihåg huvudregeln att ett l (eller ł) aldrig kan uttalas som [w] före vokal.
Nom sing.
igráłəc [igráləts]
Ack.
igráłca [igráwtsa]
Gen.
igráłca [igráwtsa]
Lok.
igráłcu [igráwtsu]
Ins.
igráłcem [igráwtsem]
Betonad ändelse
Betoning på böjningsändelsen var mycket vanlig i äldre slovenska. Vid vissa mycket vanliga ord lever den kvar än i dag, men sådana former måste betraktas som undantag. Ett sådan ord är lás hårstrå. Svenskans hår är snarast kollektivt och motsvaras av plural av det slovenska ordet.
Umívam si lasé.
Jag tvättar håret (eg. hårstråna).
Reflexivt pronomen i dativ
Det lilla pronomenet si sig är en dativform och det används en hel del i slovenskan. Det uttrycker att man gör något som är till fördel eller behag för en själv. Ibland ingår det som en nästan obligatorisk ingrediens i vissa uttryck, t.ex. i frasen ovan.
Instrumentalis dual
Feminina ord slutar på -ama i instrumentalis dual.
med vôjnama
mellan krigen (dvs. första och andra världskriget)
Subjekt i genitiv
Om subjektets huvudord står i genitiv skall verbet stå i 3 person singular neutrum.
Velíko Slovéncev je živélo v Itáliji.
Många slovener bodde i Italien.
Še dánəs živí v Ávstiji velíko Slovéncev.
Än i dag bor det många slovener i Österrike.
Komparativ
Några adverb har en oregelbunden komparativ och två av dem är så lika att de lätt förväxlas.
dôbro bra
bólje bättre
nájbólje bäst
zeló mycket
bôlj mera
nájbôlj mest (som grad)
velíko mycket
vêč mera
nájvêč mest (som mått)
Mjuk stam
Maskulina och neutrala substantiv som slutar på någon av de fem så kallade mjuka konsonanter c, č, š, ž, j får i vissa kasusändelsern ett -e- i stället för -o-. För neutrala ord gäller detta redan i grundformen som ju hos just dessa ord slutar på -e. Vidare gäller det i instrumentalis singular, t.ex.
s prijáteljem
med en vän
Det gäller även i genitiv plural av maskulina substantiv, t.ex.
velíko Slovéncev
många slovener
Däremot gäller det inte feminina substantiv i ackusativ och instrumentalis singular, t.ex.
z bábico med mormor
iméla səm sréčo jag hade tur
• före vokal eller j förekommer bara uttalet [l].
• i ord av främmande uttalar man normalt alltid [l].
Uttalet av l före konsonant i inhemska ord är alltså mycket svårt att förutsäga. Därför används tecknet ł för att markera uttalet [w].
• I lärobokstexten används ł bara just när den aktuella bokstaven i det aktuella ordet skall uttalas som [w].
• I ordlistor och ibland även i grammatiken kan det dock vara bekvämt att använda tecknet ł även om det i den aktuella formen inte uttalas [w] därför att bokstavens följs av en vokal. I andra böjningsformer kan däremot vokalen försvinna och uttalet blir då [w]. Detta gäller t.ex. ordet igráłəc skådespelare, som i ordlistor med fördel skrivs med ł även i grundformen. Här gäller det alltså att komma ihåg huvudregeln att ett l (eller ł) aldrig kan uttalas som [w] före vokal.
Nom sing.
igráłəc [igráləts]
Ack.
igráłca [igráwtsa]
Gen.
igráłca [igráwtsa]
Lok.
igráłcu [igráwtsu]
Ins.
igráłcem [igráwtsem]
Betonad ändelse
Betoning på böjningsändelsen var mycket vanlig i äldre slovenska. Vid vissa mycket vanliga ord lever den kvar än i dag, men sådana former måste betraktas som undantag. Ett sådan ord är lás hårstrå. Svenskans hår är snarast kollektivt och motsvaras av plural av det slovenska ordet.
Umívam si lasé.
Jag tvättar håret (eg. hårstråna).
Reflexivt pronomen i dativ
Det lilla pronomenet si sig är en dativform och det används en hel del i slovenskan. Det uttrycker att man gör något som är till fördel eller behag för en själv. Ibland ingår det som en nästan obligatorisk ingrediens i vissa uttryck, t.ex. i frasen ovan.
Instrumentalis dual
Feminina ord slutar på -ama i instrumentalis dual.
med vôjnama
mellan krigen (dvs. första och andra världskriget)
Subjekt i genitiv
Om subjektets huvudord står i genitiv skall verbet stå i 3 person singular neutrum.
Velíko Slovéncev je živélo v Itáliji.
Många slovener bodde i Italien.
Še dánəs živí v Ávstiji velíko Slovéncev.
Än i dag bor det många slovener i Österrike.
Komparativ
Några adverb har en oregelbunden komparativ och två av dem är så lika att de lätt förväxlas.
dôbro bra
bólje bättre
nájbólje bäst
zeló mycket
bôlj mera
nájbôlj mest (som grad)
velíko mycket
vêč mera
nájvêč mest (som mått)
Mjuk stam
Maskulina och neutrala substantiv som slutar på någon av de fem så kallade mjuka konsonanter c, č, š, ž, j får i vissa kasusändelsern ett -e- i stället för -o-. För neutrala ord gäller detta redan i grundformen som ju hos just dessa ord slutar på -e. Vidare gäller det i instrumentalis singular, t.ex.
s prijáteljem
med en vän
Det gäller även i genitiv plural av maskulina substantiv, t.ex.
velíko Slovéncev
många slovener
Däremot gäller det inte feminina substantiv i ackusativ och instrumentalis singular, t.ex.
z bábico med mormor
iméla səm sréčo jag hade tur
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar