Ali sta Alénka in Mílan otrôka?
Nê, nísta otrôka.
Alénka in Mílan sta stárša.
Kdó je Pétrov ôče?
Pétrov ôče je Mílan.
Kdó je Pétrova máti?
Pétrova máti je Alénka.
Kdó je Pétrov brát?
Pétrov brát je Ríhard.
Kdó sta Pétrovi sêstri?
Pétrovi sêstri sta Nína in Matêja.
Kdó sta Pétrova stárša?
Pétrova stárša sta Mílan in Alénka.
Kdó je Ríhardov ôče?
Mílan je Ríhardov ôče.
Kdó je Ríhardova máti?
Alénka je Ríhardova máti.
Kdó je Ríhardov brát?
Pétər je Ríhardov brát.
Kdó sta Ríhardovi sêstri?
Nína in Matêja sta Ríhardovi sêstri.
Kdó sta Ríhardova stárša?
Alénka in Mílan sta Ríhardova stárša.
Kdó je Nínin ôče?
Nínin ôče je Mílan.
Kdó je Nínina máti?
Nínina máti je Alénka.
Kdó sta Nínina bráta?
Nínina bráta sta Pétər in Ríhard.
Kdó je Nínina sêstra?
Nínina sêstra je Matêja.
Kdó sta Nínina stárša.
Nínina stárša sta Mílan in Alénka.
Kdó je Matêjin ôče?
Mílan je Matêjin ôče.
Kdó je Matêjina máti?
Alénka je Matêjina máti.
Kdó sta Matêjina bráta?
Pétər in Ríhard sta Matêjina bráta.
Kdó je Matêjina sêstra?
Nína je Matêjina sêstra.
Kdó sta Matêjina stárša?
Alénka in Mílan sta Matêjina stárša.
Nove besede
stárš förälder (av stár gammal)
kdó [gdó] vilka vid syftning på flera pers.
brát bror
sêstra syster
Komentarji
De konsonanter som förekommer i par om tonande och tonlösa brukar kallas obstruenter. I slovenskan finns:
tonande: b v z d dz ž dž g γ
tonlösa: p f s t c š č k h
Ljudet [γ], som är väldigt ovanligt, representeras inte av någon egen bokstav i slovenskan utan skrivs med bokstaven h som annars normalt betecknar ljudet [x]. Dessa båda ljud finns bl.a. i spanskan:
[γ] skrivs i sp. med g, t.ex. Argentina [arγentína]
[x] skrivs i sp. med j, t.ex. José [xosé]
I de flesta språk är det omöjligt att uttala en tonande och en tonlös obstruent intill varandra. Olika språk har dock olika lösningar på detta problem. I svenskans uttalas alltid den tonande obstruenten som tonlös i sådana situationer, t.ex. finns det [fínste], havsörn [hafsörn] etc.
I slovenskan är dock lösningen en helt annan. Där är det den sista obstruenten i gruppen som avgör uttalet. Om den sista är tonande blir därför hela gruppen tonande, t.ex. kdó vem uttalas [gdó].
Det har dessutom redan tidigare påpekats att tonande obstruenter inte kan uttalas sist i ord och att t.ex. Ríhard därför uttalas [ríxart].
Konsonanterna m, n, l, j, r är inte obstruenter. De är tonande och saknar tonlösa motsvarigheter. De brukar kallas sonoranter. De har ingen inflytande över uttalet av tonlösa obstruenter, alltså kan [st] utan problem uttalas före [r] i sêstra syster.
Den negerade formen av sta de (två) är heter nísta de (två) är inte.
I slovenskan är dock lösningen en helt annan. Där är det den sista obstruenten i gruppen som avgör uttalet. Om den sista är tonande blir därför hela gruppen tonande, t.ex. kdó vem uttalas [gdó].
Det har dessutom redan tidigare påpekats att tonande obstruenter inte kan uttalas sist i ord och att t.ex. Ríhard därför uttalas [ríxart].
Konsonanterna m, n, l, j, r är inte obstruenter. De är tonande och saknar tonlösa motsvarigheter. De brukar kallas sonoranter. De har ingen inflytande över uttalet av tonlösa obstruenter, alltså kan [st] utan problem uttalas före [r] i sêstra syster.
Den negerade formen av sta de (två) är heter nísta de (två) är inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar